Besök på kennel Heatwave

 

Text & foto: Helene Strömbom & Anette Hellgren.

 

Denna gången ställdes kosan mot Sörmland, Djupvik och kennel Heatwave, som innehas av Helena och Fanny Hellström för en pratstund om hundar och diverse annat. Helena och Fanny bor på landet utanför Strängnäs i ett gammalt hus med stor gammaldags charm. Tyvärr fanns inte Fanny Hellström på plats denna dag.

 

Vi kom snabbt in på frågan att leta efter hanhund till sin tik, hur svårt är det i Sverige att hitta en hane som kompletterar tiken som ska paras? Inte alltid helt enkelt.

Val av hane faller också på vilken typ av tik man har som ska paras. Även om man hittat en hane som man tycker är topp, kanske den inte passar just till den tiken som ska paras nu. Utifrån det avelsmaterial man har för dagen, får val av hane bli därefter.

En del blandar också ihop hanhunden med dennes ägare och det är inte bra. Bättre vore om man bara såg till vad hanen kan bidra med och kanske bortsåg från att man inte vill ha ägaren som bästa kamrat.


Troja hoppar upp i famnen på matte Helena och ger henne en blöt puss.

Först kom Truls
Det hela började med Molstabergs Truls, en hane som var född sent 60-tal. Några golden till fanns i familjen på tidigt 70-tal. 1974 kom Tyereper Arlon på rekommendation från Henric Fryckstrand, kennel Dewmist, som Helena känt sedan hon var arton år och som hon mötte av en slump på Öland.

Många av Helenas somrar har firats på Öland, med både familj, hundar och häst. Öland ligger Helena mycket varmt om hjärtat.

Den första taxen var född 1956, en av Helenas systrar tjatade tills hon fick en tax. Det var så taxarna kom in i familjen Hellström, senare kom även en av Helenas söner, Hannes, att önska sig en taxvalp och så blev det att Örnbergets Bianca kom. Flera av Biancas valpar har visats framgångsrikt på utställningar runt om i Norden.

Enligt Helena passar tax och golden som raser mycket bra ihop, de kompletterar varandra utmärkt.

Helena hade sin första kull med den då kände Deremar Donald, en engelsk import som ägdes av Karin Eriksson, kennel Knegarens. Ur den fösta kullen kom NUCH Fanny, Karin Erikssons välkända avelstik. Helena minns fortfarande hur tillmötesgående Karin var med både sin kunskap och sin stora erfarenhet.

Sedan tog det ett antal år innan Helena kom igång igen, efter att ha tagit hand om man och tre barn. 1990 skaffade hon sig en goldentik igen, Muminmammans Trulsa. En av Helenas vänner, Åsa Zetterholm från Öland, hade en tik från kennel Solkusten som på Helenas önskan parades med INT NORDUCH Mjaerumhögdas Classic Sound. Helenas första val av hane till tiken var Friendship Royal Viking, men efter kontakt med Anne Nerell, då kennel Friendship och nu kennel Stenbury, föreslog Anne istället Classic Sound. Det var så det började, igen.


Taxarna njuter av värmen från en varm och trygg golden.

Golden har förändrats under åren
Under en längre tid har rasen förändrats både exteriört, men också mentalt. Med större erfarenhet ser man kanske på sina hundar på ett annat sätt. De hundar vi hade för 10-15 år sedan och som vi då tyckte mycket om, kanske inte alls hade den mentalitet som vi vill ha idag. Eller tvärtom.

Detta beror kanske på att vi själva med tiden får andra erfarenheter och flera hundbekantskaper. Vi lär oss också att titta efter egenskaper som vi själva värdesätter. Alla har olika bakgrund inom rasen och olika erfarenheter, och därmed tycker vi också om olika individer.

Valpköparna har också förändrats
Från att för många år sedan ha stor respekt och ödmjukhet inför uppfödarkåren, har även detta förändrats. I rasens hemland, England, är respekten och ödmjukheten väldigt stor för de äldre som genom åren fött upp många och fina golden. Den respekten har vi inte i Sverige.

Att sälja valp till utställningsintresserade är inte enkelt, valpköparen ställer stora krav på att valpen ska vara på ett visst sätt, och så förbli. Även om valpköparen får den finaste valpen i kullen, är det inte alls säkert att den valpen slutar som finast. Att vara uppfödare har en stor fördel, vi har sett många valpar växa upp och har haft förmånen att följa deras uppväxt. Av det lär vi oss hur man gör. Det är inte enkelt att som nybliven goldenvalpköpare klara av det som det tagit årtionden för oss uppfödare att lära oss.

Vi talar också om att valpköparna gör det mycket enklare för sig idag, än vad vi själva kunnat tänka oss tidigare. Istället för att lägga ner lite tid och möda på träning, väljer dagens valpköpare allt oftare att kastrera sina hundar.

Fånga ögonblicket i träningen
Valpens träning gör också sitt till, det är mycket som ska stämma när man tränar sin valp, timing är en av de viktigaste sakerna i valpträningen. Det gäller att fånga ögonblicket när man tränar sin valp; sättet att föra sig gentemot hunden, sitt eget kroppsspråk är viktigt. Hundar som inte kan gå i koppel får ofta felmusklade ryggar vilket kan resultera i en ful rygglinje.

Nutidens valpköpare har stora krav på perfektion, det är viktigt när valpen kan hämtas, att datumet ska passa in i kalendern och att valpen ska anpassas in i familjens omständigheter. Istället kanske valpköparna borde tänka på vad de kan erbjuda en valp i sin familj och sitt hem.

Många av dagens valpköpare är också förvånansvärt dåligt pålästa. Man säger fortfarande att golden är en bra familjehund som är snäll och vänlig mot allt och alla, och det stämmer förvisso oftast.

Man kan säga att inom mallen eller modellen golden retriever, finns många olika variationer av både temperament och utseende. Utseendet är standardiserat och måste rymmas inom en speciell mall; rasstandarden som är satt av Svenska kennelklubben. Temperamentet ska också rymmas inom denna ram. Här finns lika stora variationer som det finns inom det exteriöra. Som valpköpare måste det vara svårt att hitta sin egen favoritmodell av golden, dessutom kanske på första försöket.

Många av dagens valpköpare har dessutom inte samma erfarenhet som vi hade för någon generation sedan. Då fanns det nästan alltid person i den nära släkten som hade stor anknytning till djur. Detta finns nästan inte längre. Därmed har också det naturliga handhavandet med djuren försvunnit; det finns inte längre något sunt djurförnuft.

Tanken är bra
När man köper en bil eller annan kapitalvara, åker man oftast runt och tittar på flera olika ställen. Nu anses detta vara lite fult av oss uppfödare, men tanken är bra. Varför ska inte de presumtiva valpköparna kunna lägga ner tid på att träffa de dom tycker är rätt uppfödare?

Föreningsarbete nyttig erfarenhet
Helena har också arbetat som sekretare inom Golden retrieverklubben i ett tiotal år, vilket hon anser har haft stor betydelse för sin egen utveckling. Hon anser också att det är viktigt med bra mentorer, både inom avelsarbetet men också inom föreningslivet. Själv hade hon både Kjell Svensson, Ulla Hägglund och Agnetha Hammarstedt som ledstjärnor. Ambitionsnivån i styrelsen var då hög.

På 90-talet var Helena en drivande kraft inom redaktions-kommittén för Golden Nytt som är Golden retrieverklubbens medlemstidning. På den tiden hade klubben över 6000 medlemmar. Helena uppskattar det svenska språket och tycker fortfarande att det är viktigt för klubbens medlemmar att ha en utmärkt medlemstidning. Nu är vi eniga om att tidningen blivit snyggare, men förlorat mycket av sitt innehåll. Mottot på den tiden var att det alltid skulle finnas något för alla, det finns det inte nu längre.

Vi talar också en del om fullmäktigesystemet som Helena tycker har varit förödande för klubben och dess medlemmar. Uppfödarna är nog de största förlorarna på systemet. Meningen är att de ansvariga i sektionerna ska föra medlemmarnas talan vid fullmäktigemötet som avhålls en gång om året. Ännu har det inte fungerar riktigt så. Intresset för och kunskapen om avelsarbete är ett hinder för den enskilde medlemmen i sektionen som inte har bakgrunden i eget avelsarbete. Det finns ingen naturlig förankring i sektionerna för avelsarbete.

På senare år har Helena varit verksam inom SSRK organisationen och då som avelsansvarig. Diskussioner om det kommande index-systemet talar vi också om. Index kommer förmodligen göra att vi breddar vår avelsbas en del, vilket är bra. Frågan är nu, när kommer det att införas?


Hos Helena och Fanny Hellström finns både golden och tax.

 


Helena har bland annat varit aktiv som sekreterare i Golden retrieverklubben under ett antal år. Hon tycker att föreningsarbetet har gett henne större kunskap och ödmjukhet inför klubbarbete.

 


Tre av taxarna somnade snabbt på kökssoffan.

 


Hemma finns också egenuppfödda kycklingar.

 


Helena i hagen med sina goldervalpar.

 


Fanny med en av sina vinstrika tikar från kennel Dewmist.

 

Framtiden
Helena ser ljust på framtiden. Dottern Fanny har tagit ett stort ansvar både med den dagliga träningen av hundarna, men också med det dagliga arbetet på kenneln.

Fanny är också den som helst åker på utställning och visar upp hundarna. Hon har flera års erfarenhet genom ett idogt tävlande i junior handling, vilket resulterade i vinst på SKKs stora utställning i december 2004. Vinsten var även detta år en resa till Crufts för att där tävla för Sverige.

Fanny har även varit utomlands, både i Australien och i England och arbetat med golden retriever.

Till slut bad vi Helena nämna några hundar som betytt extra mycket för henne. Svaret blev Mynta, Fanny och så klart den förste, Truls.

 


Mynta
heter egentligen Heatwave Flower Girl och placerades om efter upptäckten av den då så omstridda sjukdomen SAN.


Fanny heter Heatwave Cevennes och är mor till flera framgångsrika taxar. Mamma till Fanny är Örnbergets Bianca. Fanny är en pratande tax.


Truls hette Molstabergs Truls och var Helenas första golden.


© Helene Strömbom, Anette Hellgren

Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.