Rävens dvärgbandmask påträffad i Sverige

Text: Helene Strömbom
KÄLLA: SVA, Jordbruksverket.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången påvisat rävens dvärgbandmask i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet för dvärgbandmask och gäller en räv som sköts i december 2010 i Uddevallaområdet.

Viktigt att avmaska resande djur
Om rävens dvärgbandmask fick tillfälle att spridas till Sverige och etablera sig i den svenska rävstammen skulle det kunna leda till allvarliga inskränkningar i friluftslivet och negativt påverka vår vana att plocka och äta bär, svamp och att äta färska grönsaker som odlats på friland. Därför är det ytterst viktigt att hundar och katter som varit utanför Sverige avmaskas med just praziquantel eller epsiprantel innan de kommer tillbaka till Sverige samt även i Sverige inom en vecka från hemkomsten.

Smittar till människa
Människor kan i undantagsfall också smittas med Echinococcus multilocularis. Detta sker genom att man får i sig maskägg via bär, svamp eller grönsaker som blivit nedsmutsade av smittad rävträck. Maskägg kan också finnas i pälsen på en smittad hund. Parasiten  utvecklas som en svulst i levern hos människa och kan också sprida sig i kroppen till andra organ med därtill hörande allvarliga symtom. I områden med många smittade rävar (främst Alpregionen) påvisas årligen omkring tio fall hos människa per miljon invånare.

Problemet är alltså inte att många människor drabbas, utan att sjukdomen är mycket allvarlig och kräver ständig behandling av personer som smittats och i vissa fall levertransplantation. Ett annat problem är att infektionen vanligen inte upptäcks förrän efter många år, oftast cirka femton år.

Hundar kan vara smittbärare av rävens dvärgbandmask
Första fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige skapar nya frågor för landets hundägare. Parasiten ger inga sjukdomssymtom på hundar, men hundar kan vara smittbärare och smitta människa.

SVA kan idag inte säga hur utbredd rävens dvärgbandmask är i Sverige. Under 2010 undersöktes 300 rävar och det är endast den nu aktuella räven från Uddevallatrakten som har varit infekterad med parasiten.

Hundar smittas genom att äta infekterade gnagare. När en hund blir smittad dröjer det 28 dagar innan dvärgbandmasken börjar utsöndra ägg som i sin tur kan smitta människa. Hunden är sedan smittbärande i cirka 3-4 månader.

 En hund som är smittad kan avmaskas och blir då smittfri inom tre dygn. Hundar som är i riskzonen för att smittas är hundar som springer lösa i skog och mark. Äggen som en infekterad hund utsöndrar i avföringen kan smitta människor. Äggen kan också fastna i hundens päls och på så sätt kan människor som klappar en hund infekteras. Därför bör människor i nämnda område tänka på att ha god handhygien efter kontakt med sin hund, om hunden kan ha blivit infekterad. Tänk på god handhygien och pussa inte på hunden.

SVA rekommenderar hundägare i smittat område
Om du tror att hunden kan vara/har varit utsatt för smittan och för att minimera risk för smitta till dig själv och till omgivningen:

• Håll hunden kopplad när du rastar den.

• Tvätta händerna efter att du klappat din hund. Pussa inte på hunden.

• Avmaska hunden med praziquantel. Månatlig avmaskning kan bli aktuell för hundar som är konstant utsatta för smitta genom att de har möjlighet att äta smågnagare.

• Duscha och schamponera hunden i samband med första avmaskningen för att avlägsna eventuella ägg i pälsen. Har man sedan avmaskat var 4:de vecka behöver man inte duscha hunden.

• Hantera träcken som att den är smittsam och lägg den i kärl för brännbart avfall innan avmaskning och 3 dagar efter avmaskning.