Lite om vattensvans

Text: Anette Hellgren, bild: Helene Strömbom

Vattensvans är en översättning av engelskans ”water tail”. Båda begreppen är dock diffusa då det egentligen rör sig om en förlamning av svansen. En bättre benämning är "svansförlamning". Namnet ”vattensvans” kan ha uppkommit på grund av att hundar har fått det när de blivit nedkylda  i samband med apporteringsarbete i vatten, men det är bara en utösande orsak, det finns andra faktorer som gör att hunden kan drabbas.

Det är lätt att se när hunden drabbas. Svansen hålls i normalt läge ca en decimeter från svansroten och sedan hänger den bara 90 grader rakt ned, det ser helt enkelt ut som om svansen gått av.

Hundarna kan ha ont av vattensvans men det finns inte mycket att göra för det läker ut av sig självt men dessvärre kan det bli en återkommande åkomma. Har hunden mycket ont så uppsök veterinär för smärtstillande.  

Förebyggande
Om din hund badar när det är kallt i vattnet, under ca 13 grader är det bra att torka den efter badet med en handduk och kanske lägga på ett värmande täcke om hunden ska fortsätta att vara ute och det är kallt i luften.

Har din hund drabbas så låt den ta det lugnt ett par dagar och håll den varm. Kallbaden får vänta.

Tillbaka

Här simmar Asta pigg och kry. Men för ett par veckor sedan hade hon "vattensvans". Matte förstod varför hon fått det när hon såg Asta ligga och sova framför luftkonditioneringens kalla utblås. Nu är det slut med det och Asta kan vifta på sin svans igen och framför allt simma.

 


© Helene Strömbom, Anette Hellgren

Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.