Belöning på tub

Ingress: Anette Hellgren
Text och foto: Lisbet Helleberg

En effektiv belöning
Alla är vi väl överens om att snabbaste resultaten vid  hundträning får man om hunden får en riktigt bra belöning när den gör rätt.

Vad som är en bra belöning avgör hunden och inte du. Allra bäst är om man har flera belöningar som hunden uppskattar och varierar så hunden inte vet vilken belöning som kommer.

Några exempel på belöningar

  • Kel och smek

  • Olika lekar, jaga tafatt eller smyglek

  • Lek med föremål

  • Att få bada

  • Att få leka med en annan hund

Variationen på hur vi kan belöna våra hundar är näst intill oändliga och ändå väljer vi oftast att belöna hunden med godis. Kanske gör vi det för att vi har dålig fantasi eller.... Men man ska inte underskatta belöning som kommer ur en tub.

Sigges nya belöning

Med tubost kan man komma ganska långt i hundträningen och vardagslydnaden. Åtminstone om man har en ständigt hungrig golden. Jag fick tubosttipset av en goldenmatte när vi tränade rallylydnad. Så fort hennes hund gjorde rätt tog hon fram osttuben, klämde lite och hunden slickade i sig.

Jag var förstås snabb att pröva tubtricket och när jag hittade tubost med bara 3% fett kändes det som ett fynd. Sigge hade inte det minsta problem med att lära sig slicka i sig mjukost direkt ur tuben.  Numera har husse alltid en tubost i innerfickan och så fort han visslar gör Sigge ett lappkast i luften och kommer blixtsnabbt för att få sin berömost.

Häromdagen sprang två rådjur framför Sigge och husse. Sigge satte efter dem som ett skott, husse visslade och Sigge vände kvickt och slickade glatt i sig osten. Då kom nästa rådjur, samma visa om igen. Sigge stack, husse visslade, Sigge vände och fick en extra stor portion ost. Fantastiskt, tycker matte.

Men Sigge kan luras också, komma snabbt på inkallning få sin ost, för att sekunden därefter dra igen. Ny vissling, ny ost.

Jag som har mindre fickor än husse kör med osttärningar som inkallningsgodis istället. Det går bra det också, oftast. Men tubosten är bäst, tycker Sigge. Och vill helst att husse ska vissla. Han är klockren när det gäller att skilja på våra visselpipor. Som är exakt likadana, men som vi tydligen blåser lite olika i. Sigge tar aldrig fel. När husse visslar springer han förbi mig och fram till husse och osttuben. När jag visslar springer han förbi husse och direkt till mig och ostkuberna.

Tubost finns i många olika smaker och omväxling förnöjer som bekant.


© Helene Strömbom, Anette Hellgren

Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.