Gullan kastreras
 

Så här gick det dag för dag

Text & foto: Anette Hellgren.

Dax för operation - onsdag den 1 juni 2011

På fastande mage lämnade jag klockan 8.00 in Gullan till Täby Kyrkbys Veterinärklinik.

Vet. Bo Ernborg som ansvarade för Gullans operation tog emot oss. Först undersökte han Gullan ordentligt och konstaterade att hon är i utmärkt kondition, inget fett och mycket muskler. Hon får springa mycket den här tiken konstaterade han, vilket stämmer.

Sedan berättade han om operationen och undrade om jag hade några frågor. Jag hade en. Kommer hon att ha ont efteråt? Nejdå svarade han du kommer att få med smärtstillande medel så hon kommer inte att ha jätteont men lite obehagligt är det ju.

Jag lämnade Gullan hos Bosse och satte mig i bilen och grinade en stund. Sedan åkte jag på examensuppvaktning.

Husse som alltid får ta hand om skadade hundar hämtade Gullan klockan två.

Hon kom ut med tratt och en glatt viftande svans men hon var ganska groggy efter narkosen.

Bosse hade förklarat att Gullan kan komma att prata och yla lite men det beror inte på smärta utan är som en baksmälla efter narkosen. Hunden förstår ju inte heller vad som har hänt och få hundar uppskattar tratten.

Väl hemma på landet hade husse fullt sjå med att hålla henne lugn och det var en jobbig natt med tratt och allt.

Dag 2

Jag kommer upp med Emma som är sjukvårdskunnig och som tillsammans med sin pappa plockade bort dränaget som satt fastsytt i såret. Själv klarade jag inte av att titta på såret utan gick på promenad med den andra hunden.

Hon var fortfarande paralyserad av tratten och dreglade en hel del. Men så fort vi tog av tratten var hon på såret.

Det blev ännu en jobbig natt med en oroliga Gulla och jag tänkte varför utsätter jag henne för detta. Det skar i mattehjärtat kan jag säga.

Dag 3

Nu fick jag en idé jag hade ju en krage som jag köpt för länge sedan av en veterinär. På med den och livet blev lättare för oss alla.

Gullan fick dock sova med tratten då hon kunde komma åt såret. Detta resulterade tyvärr i ett uppblossande fukteksem. Jag såg det direkt på morgonen och ringde veterinären som skrev ut antibiotika och tre timmar efter att jag såg det första såret som vätskade sig fick hon sin första tablett.

Dag 4

Men nu kan hon inte har varken tratt eller krage utan måste vara fri runt halsen och inte klia i fukteksemet eller gnaga på såret i magen.

Då fick jag tipset om att konstruera en blöja av en t-shirt av min kamrat Lena som har fiffiga lösningar på det mesta.

Jag offrade en av husses t-shirtar och så var problemet löst.

Idag har vi gått flera korta långsamma promenader och hon kissar och bajsar utan några bekymmer av såret på magen.

Dag 5

Nu återväder livet. Gullan är pigg och glad och fukteksemet kom av sig. Vi har gått flera korta promenader och suttit vid havet och tittat på alla fåglar.

Dag 6

Nu har hon definitivt återhämtat sig och fattar inte att hon inte får leka eller springa lös ute. Pyjamasen fungerar utmärkt och såret på magen läker jättefint.

Eftersom hon har tråkigt har vi tränat lite inne i köket. Vi har tränat med metallapporten. Snyggat till fotgåendet och övat på stegförflyttningar.

Om fyra dagar tar vi stygnen då är det värsta över. Sedan väntar en vecka till i koppel innan hon släpps lös.

Fortsättningen finns här.

Tillbaka

Åtta centimeter och åtta stygn. Men det läker snabbt och fint.

Visst läker det fint.

 
En sådan jättebra pyjamas.


© Helene Strömbom, Anette Hellgren

Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.