Gullan kastreras
Så här gick det dag för dag
Text
& foto: Anette
Hellgren.
Dax för operation -
onsdag den 1 juni 2011
På fastande
mage lämnade jag klockan 8.00 in Gullan till Täby Kyrkbys
Veterinärklinik.
Vet. Bo Ernborg
som ansvarade för Gullans operation tog emot oss. Först undersökte han
Gullan ordentligt och konstaterade att hon är i utmärkt kondition, inget
fett och mycket muskler. Hon får springa mycket den här tiken
konstaterade han, vilket stämmer.
Sedan berättade
han om operationen och undrade om jag hade några frågor. Jag hade en.
Kommer hon att ha ont efteråt? Nejdå svarade han du kommer att få med
smärtstillande medel så hon kommer inte att ha jätteont men lite
obehagligt är det ju.
Jag lämnade
Gullan hos Bosse och satte mig i bilen och grinade en stund. Sedan åkte
jag på examensuppvaktning.
Husse som alltid
får ta hand om skadade hundar hämtade Gullan klockan två.
Hon kom ut med
tratt och en glatt viftande svans men hon var ganska groggy efter
narkosen.
Bosse hade
förklarat att Gullan kan komma att prata och yla lite men det beror inte
på smärta utan är som en baksmälla efter narkosen. Hunden förstår ju
inte heller vad som har hänt och få hundar uppskattar tratten.
Väl hemma på
landet hade husse fullt sjå med att hålla henne lugn och det var en
jobbig natt med tratt och allt.
Dag 2
Jag kommer upp
med Emma som är sjukvårdskunnig och som tillsammans med sin pappa
plockade bort dränaget som satt fastsytt i såret. Själv klarade jag inte
av att titta på såret utan gick på promenad med den andra hunden.
Hon var
fortfarande paralyserad av tratten och dreglade en hel del. Men så fort
vi tog av tratten var hon på såret.
Det blev ännu en
jobbig natt med en oroliga Gulla och jag tänkte varför utsätter jag
henne för detta. Det skar i mattehjärtat kan jag säga.
Dag 3
Nu fick jag en
idé jag hade ju en krage som jag köpt för länge sedan av en veterinär.
På med den och livet blev lättare för oss alla.
Gullan fick dock
sova med tratten då hon kunde komma åt såret. Detta resulterade tyvärr i
ett uppblossande fukteksem. Jag såg det direkt på morgonen och ringde
veterinären som skrev ut antibiotika och tre timmar efter att jag såg
det första såret som vätskade sig fick hon sin första tablett.
Dag 4
Men nu kan hon
inte har varken tratt eller krage utan måste vara fri runt halsen och
inte klia i fukteksemet eller gnaga på såret i magen.
Då fick jag
tipset om att konstruera en blöja av en t-shirt av min kamrat Lena som
har fiffiga lösningar på det mesta.
Jag offrade en av
husses t-shirtar och så var problemet löst.
Idag har vi gått
flera korta långsamma promenader och hon kissar och bajsar utan några
bekymmer av såret på magen.
Dag 5
Nu återväder
livet. Gullan är pigg och glad och fukteksemet kom av sig. Vi har gått
flera korta promenader och suttit vid havet och tittat på alla fåglar.
Dag 6
Nu har hon
definitivt återhämtat sig och fattar inte att hon inte får leka eller
springa lös ute. Pyjamasen fungerar utmärkt och såret på magen läker
jättefint.
Eftersom hon har
tråkigt har vi tränat lite inne i köket. Vi har tränat med
metallapporten. Snyggat till fotgåendet och övat på stegförflyttningar.
Om fyra dagar tar
vi stygnen då är det värsta över. Sedan väntar en vecka till i koppel
innan hon släpps lös.
Fortsättningen finns här.
Tillbaka |