Från tanke till valp

Furyo blev en trevlig bekantskap; en rejäl hane med utmärkt temperament, positiv, balanserad, lugn och sansad. I oväntade möten med främmande hundar reagerar han väldigt klokt.

Text: Helene Strömbom.

Dagen då Selma valpade.

Hur gick det sen?

Tillbaka

10 mars - inte många dagar kvar
Selma kan nu inte bli så mycket tjockare än vad hon är. Hon äter fortfarande relativt bra, hon får lite extra och ett par gånger om dagen, istället för två större mål. Jag kokar makaroner i buljong, blandar det med köttfärs och det slinker enkelt ner.

Selma går fortfarande med på promenaderna, hon får gå med så länge hon vill själv.

Lådan är städad och bäddad.

 

28 februari - två veckor kvar till valpning
Selma är rund om magen, aptiten är inte på topp, hon är tung i kroppen, sover mycket, men lika glad i alla fall. Igår bar vi in valplådan som ska tvättas, bäddas och göras i ordning inför valpningen i mitten av mars.


Selma sover nu mycket.

Selma går fortfarande med på de dagliga promenaderna, hon vill absolut följa med när det börjar dra ihop sig till promenad. det är viktigt för dräktiga tikar att de hålls i bra kondition inför valpningen.

Selma i Frankrike
När Anette och jag var på den stora franska retrieverspecialen i Frankrike i höstas var det meningen att jag skulle visa Selma, men så blev det inte.

När jag nu träffade Furyo igen, bestämde jag mig. Det var denna hane jag skulle välja till Selma! I väntan på sitt löp blev hon kvar hos Furyo.

Selma flöt in i flocken med golden lätt som en plätt. Hon ändrade sina matvanor till att äta bara en gång om dagen som de andra hundarna på kenneln gjorde.

Löpet dröjde trots att flera av tikarna runt omkring henne kom igång med sina löp, så dröjde det med Selmas. När hon väl kom igång, skulle hon paras med Furyo. De parade sig utan hjälp ett par dagar i rad. Furyo har parat några tikar tidigare, så han visste vad han gjorde, men för Selma var detta nytt. Allt gick bra och dräktig blev hon.

Hem igen
Efter parningen skulle hon komma hem så snart det gick att lösa praktiskt. Moa och jag skulle bila ner, eftersom det skulle vara aningen riskfyllt att flyga hem Selma dräktig. Hon skulle ha det bättre i en rymlig bil på hemresan. Resan ner och tillbaka skulle ta ungefär fem dygn, så det krävdes en del planering.


Selma och Furyo sover tillsammans efter den dagliga promenaden runt den lilla sjön. Furyo heter egentligen Furyo Noroy Du Plessy. Han är TRIALER, vilket visar att han är jaktmeriterad. Han har två cacit på internationellt jaktprov och behöver ytterligare ett för att få sitt jaktchampionat. Furyo vann cert på världsutställningen i Stockholm sommaren 2008.


När det gått ett par veckor efter parningen, visste vi att Selma var dräktig; hon hade alla de tidiga tecknen på dräktighet. Vi började planera vår färd ner till Frankrike för att hämta hem henne. Vi körde genom Danmark, Tyskland, Holland och till slut Belgien innan vi var framme. Vi hade tre hundar med oss på resan; Tata, Zazza och Totte.

Väl framme, blev Selma så glad så glad för att se oss igen, härligt! Vi stannade en natt och startade sedan vår långa färd hemåt.


Selma vilar i köket tillsammans med en av våra katter.


Denna härliga tik kallas Chérie, bor i Frankrike och är Furyos mormor. Hon är mamma till den välkände Taram Du Bois De La Rayère.


Furyo vinner ett av sina två CACIT på jaktprov i Frankrike. Foto: Valérie Delprat.

Selma tycker om att leka, bära omkring på saker och leka.
Selma är
liksom mamma Åsa snäll med allt och alla och hon är mycket lekglad. Hon är alltid nyfiken och har mycket energi. Ute på promenader far hon omkring som ett yrväder, men hon är mycket hörsam om jag behöver ropa på henne.

Dessutom är hon en hoppare. Hon tycker om att hoppa upp på stenar, höbalar och hoppar dessvärre även över våra staket. Inte för att hon vill rymma utan för att det är det snabbaste sättet att ta sig in och ut.

Selma är utställd några gånger och har tre cert, två i Sverige och ett i Belgien. Hon tycker att utställning, precis som allt annat, är roligt så med högt huvud och glatt viftande svans har det gått bra i utställningsringarna.

 

Vi träffade Furyo igen på Crufts, han är en rolig hund, lekte med husse Bruno efter bedömningen i ringen, hoppade och for omkring.

 

 

 

Tankar före parning
När jag träffade Furyo igen på hösten 2008, var valet av hane till Selma inte svårt. Här hade jag honom; stor och rejäl, bra konstruktion och väldigt trevlig. Han borde komplettera Selma bra. Dessutom har jag träffat hans pappa, mormor och morfar; alla väldigt trevliga hundar med bra arbetsvilja, trygga och glada.

Valparna borde bli det jag vill ha, men först ska allt annat gå vägen.

Selma ska paras, bära sina valpar, valpa och valparna ska födas upp här hemma tills de är åtta veckor gamla. Allt detta ska gå som på räls. Helst.


© Helene Strömbom, Anette Hellgren

Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.